Finska stövarens avelsformer

Vad är rasens avel?

Uppfödarens planerade valpkull med andra ord val av täckhund åt sin tik de är avel. Planerad avel grundar sig på målmedveten val och noggrann planering av valpkullen.

Finska stövarens avel för några tiotal år sen grundade sig långt på själva avelshunden meriter och utseende. Grundtanken var att topphunden ger valpar av toppklass. Man presenterade hundens bästa toppresultat och utställningsmeriter. Sällan utredde man hundens släktlinjer och hundens avkommor.

Numera grundar sig finska stövarens avel alltmera sig på avkommornas bedömning som man fått fakta om. Man borde utveckla riktningen åt de hållet, för då skulle man ha mycket mera kännedom om själva hunden och hans avkommor, och ju mera fakta man har desto bättre kan man planera sin valpkull.

Vad är avelns mening?

Att försöka behålla redan åstadkomna goda egenskaper och försöka utveckla dom till ännu bättre, samtidigt som man försöker få bort dom fördärvliga egenskaperna och felen samt ärftliga sjukdomar och fel.

Avelsformer

Utavel, släktavel, linjeavel, gruppavel, korsning.

Utavel = betyder att man använder sig av djur inom rasen som ej är släkt med varandra.

Släktavel = parning mellan två sådana individer som är närmare släkta med varandra än rasens individer i medeltal.

Linjeavel = är den mest använda avelsformen , där någon bra hund eller nedärvare förekommer flera gånger i stamtavlan.

Gruppavel = när en ras , eller den del av en ras delas upp i grupper, inom vilka aveln drivs.

Korsning = betyder att man använder sig av en främmande ras eller att man skapar en ny ras genom att korsa flera olika raser sinsemellan. (Har ej använts i finska stövarens avel sen rasböckerna stängdes) Släkt-/linjeavel och utavel

Med dessa avelsmetoder försöker man åstadkomma följande resultat: Man försöker ta tillvara nån skärskild bra bruksegenskap från avelsdjuren genom att linjeavla dom till en skärskild hund i stamtavlan. När släktavelns negativa effekter börjar synas, då använder man sig av utavel tex.

Så kallad "Matadoravel" Ibland blir nån bra framgångsrik täckhund populär, och då stiger antalet avkommor onödigt högt i förhållande till hela rasen antal. De här för med sig en sk. gömd risk, de för med sig att de genetiska utbudet blir mindre i rasen Och skulle de vara så olyckligt att matadorhunden haft nån ärftligt gömd sjukdom eller nåt fel, så för de med sig att felet eller sjukdomen sprider sig mycket snabbt i rasen.

När du väljer täckhund ta följande saker i beaktande:

* Hanhundens nedärvningsförmåga - avkommeprövning - hanhundskorten - hanhunden och avkommornas dysplasistatus
* Hanhundarnas sk BLUP-index
* Hanhundens syskon - finns de andra meriterade i kullen tex: brukschampioner, Skl-ettor, Ökl -ettor mm
* Hanhundens härstamning - "stamtavlan"
* Hanhunden själv - av vilken klass är bruksegenskaperna
* Kroppsbyggnaden och exteriör-egenskaperna hos avkommorna "släktet" och hos själva hanhunden

När man väljer täckhund är ovanför uppräknade egenskaperna viktiga att tänka på, dessutom skall man tänka på hur "passar" hanhunden på tikens farssidas morslinje. Ta också i beaktande förmågan att driva på barmark, hundens brukstid (lång brukstid = frisk hund). Möjliga gömda ärftliga sjukdomar eller fel (lynnesfel, dysplasi, bettfel, ärftliga eksem, osv) se till att de är så lite av dom här felen som möjligt när du väljer täckhund.

En bra stamtavla har inget värde, om hunden är dålig. För att lyckas bör man alltid ha bra avelsdjur. Alltså bör vi para tikar med goda bruksegenskaper och nedärvningsegenskaper med lika goda hanhundar; då når vi allt bättre resultat så småningom i hela ledet.

Källa:Esko Suhonens Uppfödarkurs-material

Retkitukku Laboklin

Suomen Ajokoirajärjestö | Uusikatu 57 - 59 | 90120 OULU | Puh. 044 311 0330 | Sähköposti

Webdesign © IT-Parkki