BLUP-INDEX

Finska stövarens blup-index

År 1995 blev den breda undersökningen klar som Helsingfors Universitets husdjursvetenskapliga institutionen gjorde angående Jaktprovsresultatens arvbarhetanalys i inhemska hundrasers avel.I undersökningen var följande organisationer med Finska Kennelklubben, Finska Stövarklubben och Finska Spetsklubben.

Undersökningens resultat har verkligen intresserat hundmänniskorna. I årsboken tillämpas indexen för första gången i större skala. Med hjälp av provresultaten räknas varje hunds väntade jaktegenskaps nedärvnings förmåga BLUP-index, åt alla de finska stövare som de är möjligt att räkna på. I index räkningen beaktas endast resultaten från harproven.

Vad är BLUP-index?

Djurmodell -BLUP (Best Linear Unbiased Prediction) är de bästa hittills kända sättet att analysera arvsbarheten på olika egenskaper. De är ett statistik-matematisk förfaringssätt, som man använder allmänt för att räkna djurens väntade nedärvningsförmåga i hos alla viktiga djurslag.

När man räknar BLUP-index åt hunden tar man bort förhållanden, tex: provföre(väder), ålder, kön, med mera som inverkar på provresultaten, och sen tar man hudens alla egenskaper och dess kusiner, föräldrar, systrar, bröder, och avkommor och räknar det till ett index. BLUP-indexet försöker berätta om hundens värde som nedärvare, med andra ord vilket är hundens värde som avelsdjur, enbart mätt på basis av harproven.

De senaste räknade resultaten är alltid de mest tillförlitliga för avelsvärdet. Indexen ändras naturligtvis årligen, för att hunden själv eller åtminstone någon av hans släktingar får mera provresultat. Därför uppdateras indexen årligen efter att provsäsongen är slut genom att lägga till senaste säsongens resultat till redan åstadkommna resultat sen tidigare.

I BLUP-index räkningen har de tagits med alla resultat från åren 1987/88- 1996/97, såväl endagars som tvådagars prov.

I "Deltagande på prov" indexet har de tagits med alla finska stövare födda och registrerade mellan åren 1978 - 1990 (provhundarna och hundarna som ej deltagit i proven). I "Ålder vid prov" indexet har de tagits med alla födda och registrerade hundar mellan åren 1978 - 1990, där man känner till de första provets datum. I hundregistret som använts vid räkningen finns alla registrerade finska stövare mellan åren 1972 - 1996.

BLUP-indexet har räknats åt hundar som har egna provresultat och åt avkommor som ha provresultat eller i allmänhet åt släktingar som finns i nedåtgående led, som har provresultat från indexräkningen medtagna år. För att räkna ut ett avelsvärde åt hunden bör den ha åtminstone två egna provomgångar / provsäsong eller avkommors provresultat. Valpens väntade index kan man räkna ut genom att räkna ut föräldrarnas index-medelvärde. Dess mera provresultat hunden, närmaste släktingar och avkommor har ju pålitligare blir indexet (avelsvärdet).

Valda jaktbruksegenskaper

I undersökningen har de tagits med de egenskaper som bäst berättar om hundarnas olika arvsanlag som nedärvs.Uttags kriterirna har varit två: arvsbarhetens storlek och avelsinstrumentets betydelse. Viktiga avelsinstrument har lämnats bort pga låg arvsbarhet, tex jaktlusten därför att våra avelsinstrument inte kan påvisa skillnader mellan hundarnas nedärvningsförmåga . Skallets täthet har också lämnats bort, fast dess arvsbarhet var rätt så hög för man har inte ansett det viktigt ur avelns synvinkel.

Valda index:

1. Deltagande på prov 2. Ålder vid prov och mått av enskilda prov: 3. Sökpoäng, 4. Drevpoäng,5. Skallpoäng ja 6. Löshet på sök. Här har hundarna delats i två grupper: hundar som under provomgången givit skall på nattslag och hundar som ej givit skall på nattslag. Är indexet högt i den här kolumnen betyder det att hunden ifråga har hög benägenhet för att skalla på nattslaget.

Av säsongsammandragets instrument valdes följande index med i räkningen: 7. Prisprocent 8. Sökminuter/omgång 9. Drevminuter/omgång samt 10. Avelsvärde (helhetsindex).

I arvbarhetsanalysen har de i undersökningen valts med 5 index, som har tagits med pga hur viktiga instrumenten har ansetts och hur bra instrumenten mäter skillnader på hundarnas nedärvningsförmåga. I avelsvärdet (helhetsindexet) har följande index tagits med:

-Sök
3. Sökpoäng 15%
8. Sökminuter/omgång 25% = 40%

-Drev
4. Drevpoäng 25%
7. Prisprocent 15% = 40%

-Skall
5. Skallpoäng 20% = 20%

Indexens standard

BLUP-indexet har räknats ut så att i räkningen medtagna hundarnas index medeltal är 100. De här betyder att hälften av hundarna får ett indexvärde över 100, och 16 % får index över 110 och endast 2,5 % får index över 120. Motsvarande får 16 % av hundarna indexvärden under 90 och 2,5 % får index under 80.

Indexens användning

BLUP-indexet berättar endast om de väntade avelsvärdet gentemot någon bruksegenskap, de berättar nödvändigtvis inte om själva hundens skicklighet som prov- eller som jakthund.

BLUP-indexen i årsboken

I årsboken finns det en skärskild tabell där alla ovanräknade 10 indexen är medtagna åt alla hundar som de varit möjligt att räkna på. Hundarna uppräknas i bokstavsordning sålunda att hanhundarna först och sen tikarna.

Dessutom har avelsvärdet (helhets-) skrivits i resultatförteckningen åt alla hundar som de varit möjligt att räkna på, avelsvärdet har skrivits inom parenteser direkt efter registernummret. De hundar som man ej kunnat räknas ut index åt så har de de skrivits ut ett sreck inom parenteserna.

Retkitukku.fi/images/tukku.gif" alt="Retkitukku" height="200" width="115" /> Laboklin

Suomen Ajokoirajärjestö | Uusikatu 57 - 59 | 90120 OULU | Puh. 044 311 0330 | Sähköposti

Webdesign © IT-Parkki